Solviks omgivningar

OmSk_Omg_03OmSk_Omg_02OmSk_Omg_01OmSk_Omg_04

Solviks folkhögskola ligger i  byn Frostkåge

18 km norr om Skellefteå, längs E4:an ligger byn Frostkåge. En levande by som genomgått en generationsväxling under de senaste åren. Alltfler barnfamiljer har flyttat till byn och antalet invånare har ökat  Frostkåge är en vacker och trevlig by där det är lätt att trivas. Att E4:an numera har fyra filer gör trafiken såväl söder- som norrut både snabb och säker.

I Frostkåge finns det ungefär 150 hushåll och i byn bor det cirka 400 personer.

Största arbetsgivaren i byn är Solviks folkhögskola. Skellefteå kommun bedriver även föreskole-verksamhet i byn. Utöver dessa finns ett antal småföretagare. Frostkåge ligger i jordbruksbygd med fyra lantbruk i byn.

Arbetspendling sker till främst Kåge/Kågedalen, Skellefteå och Byske

Frostkåges historia

I skarven mellan 1800- och 1900-talen var utvandringen av Frostkågebor till Amerika stor.
Långt dessförinnan var Frostkåge känt i vida kretsar. På 1400-talet benämndes byn Frosnekage. Anledningen var att just i Frostkågefjärden lade isen tidigast på höstarna och låg kvar längst på vårarna. Att byborna ofta har fått öknamnet Frussenfråstkåga är kanske inte så underligt. Kustlandsvägen, därefter Riks 13 och numera E 4 har alla gjort Frostkåge till en by vid allfarvägen. Därför var det naturligt att gästgiverier uppstod i denna by.
Före 1651 gick också den sk Silvervägen från Nasafjäll till hamnen i Frostkåge.

När 1809-års fredsavtal efter kriget mellan Sverige och Ryssland skulle undertecknas gjordes detta bla på gästgivaregården i Frostkåge. På den tiden fanns varken TV, telefon eller Internet, och därför skedde undertecknandet på ett antal viktiga platser. Detta för att så snabbt som möjligt ge allmänheten information om att kriget var över.

Under flera sekler var jordbruket den enda näringen och antalet bönder var stort. Numera brukas de bördiga frostkågemarkerna av ett fåtal bönder, med många hektar per företag.

Under långa tider var Böviken en viktig arbetsplats. Där hyrde träpatroner plats för uppläggning av virke, som staplades för att torka. Transporten därifrån skedde med stora skutor oftast till utlandet. Under de bägge världskrigen bedrevs omfattande kolhantering via hamnen i Böviken. Idag är det bara spånhögarna i norra delen som påminner om en svunnen storhetstid. Spånet kommer från det såg och hyvleri som uppfördes 1927 av grosshandlare Anton Markström. Depressionen på 30-talet satte stopp för verksamheten. Idag används området till fritidsbebyggelse och småbåtshamn.

90-talets lågkonjunktur har gjort att idag byggs inga nya bostäder i Frostkåge, men de hus som utbjuds till försäljning finner snabbt nya ägare. Hushållen är 130 till antalet och det bor bortåt 400 personer i denna by med goda framtidsutsikter.

Läs mer på byns hemsida www.frostkage.se